Arkiv 2002:

Den 23 september på biblioteket i Ljungby anordnade Astma allergiföreningen Ljungby/Markaryd tillsammans med Astma och allergiföreningen i länet en debattkväll kring ämnet

Functional food

Medverkande var 

Debatten ägde rum i Konsthallen på Biblioteket i Ljungby mellan kl 18.00 – ca 20.30.

Minnesanteckningar
 vid Paneldebatt om ”Nyttig mat”, Konsthallen på Ljungby bibliotek 020923. ca 50 deltagare.

Arne Hallström, ordföranden i länsföreningen öppnade med en presentation av panelmedlemmarna, och redovisning av programmet.

 Nils Georg Asp, SNF, universitet i Lund, www.snf.ideon.se, vi äter 40-50 ton per liv för kvinnor och kanske 70 ton för män. Mat som gör dig frisk är bra mat för alla, diabetikerna hade detta som rubrik på en kokbok för 15-20 år sedan. Vi behöver hela kostcirkeln, alla olika vitaminer och övriga ämnen. Kostcirkeln = Matcirkeln, det ska vara av allting i denna varje dag. Över 1/3 grönsaker, ¼ av potatis eller liknande och resten kött/fisk. Den genomsnittlige 50-åringen väger 83 kg (-91) som var 75kg (-63) med midjemått 93cm. Balans i mat och motion, det är naturligtvis bra att utnyttja vardagsmotion. I maten finns skyddsfaktorer, t.ex. vitaminer, antioxidantia, mineralämnen och kostfibrer. Japan är föregångare i funtional food, med ett eget varumärke. Framtidens mat kommer att se ungefär likadan ut som nu. Grönt nyckelhål är ett svenskt märke för bra produkter. Ett vetenskapligt dokumenterat mervärde i maten är functional food.

 Åke Bruce, Livsmedelsverket, för 11 år sedan startade Funtional Food i Japan som en ”industri”, Mervärdesmat är den svenska benämningen, olika produktgrupper är
 Produkter med hälsopåstående, Livsmedel för särskilt näringsändamål, ’Kosttillskott’ och Nya livsmedel. Är 4 olika delar inom detta område, varav Produkter med hälsopåstående är det som närmast är Functional Food. Kosttillskott är t.ex. näringsämnen och vitaminer. Nya livsmedel är sedan 15/5 –97, med särskilda egenskaper, t.ex. Becel.
 Hälsopåståenden, Närings(fysiologiska)påståenden, Andra(fysiologiska)påståenden och påstående om att ett livsmedel minskar risken för sjukdom, det finns ett stort arbete runt dessa påståenden.
 
 Generella påståenden och produktspecifika påståenden.

 Cecilia Björåker, skolsköterska har förebyggande verksamhet i skolan, mat i jämförelse med motion. Ohälsan bland barn ökar, ca 25% av 7-åringarna har någon form av allergi. Den sociala bakgrunden har påverkan för hälsan och det är något skolsköterskan arbetar med. Medicin och livsmedel, var går gränsen emellen dem. Kommer alla att ha råd att äta denna mat. Olika företag gör reklam för sin produkt som den bästa. Men kan de vara bra för barnen i skolan, det magonda kanske inte beror på maten, det kan vara annat i omgivningen. Funtional Food är en luddig term och något oförklarlig för barn och föräldrar.

 Per-Ove Lind, Alternativmedicin, vad kan man förbygga sjukdomar med för mat utan att det ska räknas till medicin. Minska risker för sjukdomar genom olika omättade fetter, istället för smör, som t.ex. Becel. Lök och särskilt vitlök kan tänkas minska risken för tumörbildande i kroppen. Astma- och Allergier kanske behöver olika andra saker eller kan ämnen i lök lindra sjukdomen något? Omega-3 fettsyra, som finns i Lax och Makrill kan vara hemskt bra att äta, för det kan göra att lungfunktionen kan behållas längre. Omega-3 och Omega-6 har jämförts och där Omega-3 är den bästa för bättre hälsa. Salt är farligt för t.ex. högt blodtryck, miska därför saltet i maten, för lungfunktionen påverkas. Phytoöstrogen har bättre påverkan på kroppen än vanlig östrogen.

 Hampe Mobärg, Unilever, informationschef, Lätta, Becel o Knorr är olika varumärken från Unilever. Becel är ett margarin med hög andel av omättat fett. Detta sänker LDL-kolesterolet (det onda) med 10-15% på 3 veckor. Vilket minska risken för hjält och kärlsjukdomar med 20%. Växtsteroler liknar kolesterol i sin struktur.

 Susanne Ask, Dietist, egenföretagare med föreläsningar för skola och idrott. Nyttig mat är all mat i ”rätt” propotioner. Kostcirkeln och tallriksmodellen är mycket bra. Vi behöver ca 60-80g fett per dag. Dessa döljs i olika matdelar. Proteiner behövs och finns i tillräcklig mängd. Kolhydrater är en annan viktig produkt, fibrerna är viktiga tillsammans med vitaminer och antioxidanter, finns även i frukt och grönsaker. Man kan skapa en egen bra bakteriekultur i tarmen med mycket kolhydrater. Astma och allergiforskningen håller just nu på med bakteriefloran i tarmen. Grönsakerna är viktiga är svåra att få med i smörgåsmåltiden.

 Fri debatt,
 Helen Nelson, fråga alestenoider och karottenoidnivå sänks, med Becel, är detta bra för kroppen och hälsan?
 
Åke Bruce, Parafiner tar med sig olika ämnen ur kroppen
 Nils Georg, Livsmedel måste vara säkra, det krävs gränser.
 Hampe, Becel är testat och håller sig inom gränserna, livsmedel har strängare gränser för de ska finnas i handeln.

 Smör äts lite, men sockerberoende ökar, kan det vara detta som ger hälsoproblemen istället.
 Åke Bruce, krombrist kan finnas men är inte något problem, är ganska skeptisk till kopplingen med insulin och sockerbrist.
 Nils Georg Asp, mättat fett finns för mycket, och måste minskas, i både feta produkter och hårda smörprodukter, dessutom sockerberoendet är överreklamerat.
 Hampe Mobärg, det mättade, dolda fettet ökar i alla fall, så det är säkert detta som är problemet.
 Åke Bruce, hjärtkärlsjukdomar, har olika aspekter vid olika åldrar, dock minskar de i åldrar före pension. Margarinet har blivit föremål för en osaklig diskussion, jämförelse förr och nu, hårda och mjuka. 6 – 8 skivor bröd per dag, gäller dock inte smöret. Vilket är början till tallriksmodellen.

 Helen Nelson, innehållsdeklarationen innehåller inte hela sanningen. Vad ingår mer, hur är dessa konkret, denna deklaration är bara huvudingredienserna.
 Hampe Mobärg, det finns fortfarande härdade fetter, men vad som ingår i brödet i olika bagerier är svårt att säga.
 Åke Bruce, märkningen är specificerad i fallande ordning, men inte fullt komplett. Producenten ska kunna svara, kontakta dem.

Konstgjorda sötningsmedel finns i många livsmedel, ska det vara nödvändigt?
 Åke Bruce, det är upp till konsumenten. Aspartam är utsatt för en förtalskampanj.
 Susanne Ask, det kan vara farligt att dricka mycket av vanlig saft, därför kan vara ett bra alternativ.

 Lättmjölk har tillsats av A-vitamin, kan det spela roll på benskörhet?
 Åke Bruce, debatt kommer nästa vecka i Uppsala. Där det ska diskuteras.
 Nils Georg Asp, Functional Food = vetenskapligt dokumenterad mat, som ska tillföra rätt ämnen, ska dock vara ”nyttig” mat. Dessutom är det bra i mat, ja det är är svårt att överdosera. Ont i magen kan dock avhjälpas, ändå inte hela symptomen.
 Åke Bruce, det kunde vara trevligt att se svaret på en undersökning gjord i levande livet, t.ex. i skolan.

Konserveringsmedel i maten?
 Åke Bruce, livsmedelstillsatser, några är syntetiska, mpnga av dessa är utvunna ur naturliga ämnen och sedan tillverkade. Abensoesyra och Atsofärgämnen kan framkalla allergier. BHA och BHT är också speciella ämnen. Oftare är det de vanliga livsmedel som är problemet. 

Läkemedelsverket, anser att mat ska anses som läkemedel, det är besvärligt för oss.
 Åke Bruce, Livsmedel ska inte anses som läkemedel enligt en överenskommelse för 15 år sedan. Dock är det Läkemedelsverket har tolkningsföreträde.
 Nils Georg Asp, denna har SNF tagit del av och diskuterar runt denna fråga med Läkemedelsverket. Nyckelhålsmärkta produkter är bra men inte läkemedel utan bara livsmedel.
 Per Ove Lind, Livsmedelslagen är mycket liberalare än Läkemedelslagen. I butiker finns denna Functional Food utspriddd i hela lokalen för de får ej göra reklam för sig.

 Helen Nelson, kan man inte få bättre sammansatt kost i skola och fängelser, för att lugna barn och fångar i den dagliga verksamheten? Kalla denna mat för Spetsmat. Grön nyckelhål för bröd kan vara tomma fibrer.
 Nils Georg Asp, förslaget noterat, www.hp-info.nu, kommer att ha informationer att läsa.
 Åke Bruce, fångestudien är intressant, Nyckelmärkningen är till för ökat fiberinnehåll.

Ska vi helt skippa, mjölk o ost, och då, när ska det ske?
 Susanne Ask, det handlar om en helhet, vad används i andra delar av målet? Kombinationen är viktig. Regelverket för detta finns för barn över 3 år.
 Cecilia Björåker, på BVC fick vi larmrapporten om för lite fett, därför är det visat att barn väljer lättprodukter.
 Susanne Ask, det finns nationella riktlinjer för maten.
 Nils Georg Lind, det gäller inte de äldre barnen, det tillser att få i sig.

Frukosten på sjukhuset är fiberfattig, är det rätt?
 Susanne Ask, när man är sjuk är det svårare att tillgodogöra sig fibrer och behovet av kalorier är viktigare.

Mervärdesmat, finns en övre gräns per dag?
  Nils Georg Lind, mängden begränsas av att det är mat. Det i sig ger svaret att det går inte att överdosera.
 Åke Bruce, livsmedel ska inte gå att överdosera i normala mängder.
 Åke Bruce, svampmycel av mögelsvamp, odlade i olika tankar, för olika Cornprodukter, ihopbundna av äggvita.
 Nils Georg Lind, en ny typ av proteiner kom fram, detta var den enda som överlevde.
Arne Hallström avslutade paneldebatten, med att överlämna blommor till panelen och tackade för deltagandet.

Vid anteckningarna Lars-Åke Långh